prastlina

Om det alltså finns tröst genom Kristus,

uppmuntran från kärleken

och gemenskap från Anden,

om det finns ömhet och medkänsla,

gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet.

Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag,

fria från självhävdelse och fåfänga.

Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva.

Tänk inte bara på ert eget bästa, utan också på andras.

Låt det sinnelag råda hos er

som också fanns hos Kristus Jesus.

Den här helgen lyfter frågan hur vi skall lyckas hålla sams. Det är inte alltid så lätt, det visste redan Paulus när han skrev sitt brev där i fångenskapen. Hur skall vi hålla sams, när vi är så olika? För vi är olika, vi har olika strävan och olika behov, och det är inte alltid som min önskan är densamma som din.

Jag håller inte med Paulus när han skriver att vi skall sätta andra högre än oss själva. För mig är inte det ödmjukhet att inta ett underläge och göra sig själv liten. Ödmjukhet handlar istället om att lyssna på andra och vara beredd att ändra åsikt eller att kompromissa. Men det kan man göra i ögonhöjd.

Någon har sagt att när man positionerat sig, upphör samtalet. När man envist hävdar sin åsikt eller ståndpunkt i ett samtal, så är det inte längre ett samtal.

Ett samtal är i sitt väsen en öppenhet för den andre, en vilja att ta in och kanske bli lite klokare på köpet. Om det inte sker jämlikt, på lika villkor, så är det inte heller ett samtal, utan en föreläsning.

Det är en utmaning för oss att i relationen med andra inte hamna i endera diket - att inte vara för stängd för sin medmänniskas åsikt, men inte heller att vara så vek att man tappar bort sig själv.

Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus, skriver Paulus. Jesus är vår förebild. Han, som ser och hör och berör sina medmänniskor. Men som också drar sig undan ibland, till ensamheten eller till sina närmaste vänner.

De möten mellan Jesus och hans medmänniskor som beskrivs tycker jag präglas av äkthet. Och att det blir ett äkta möte tror jag inte bara handlar om att Jesus ju faktiskt är Gud. Nej, Jesus känner sitt värde och sina behov och han bejakar de båda. Jesus känner också den andres värde och behov och bejakar de båda.

Gör du det? Gör jag det? Det är något att fundera på.

Gud, vi tackar dig för veckan som nu lider mot sitt slut. Tack för små och stora glädjeämnen.

Tack för att du varit med oss också i det som varit svårt. Vi ber dig, Gud, för helgen som vi nu går in i.

Låt den bli en tid av vila och återhämtning, en tid för möten och mognad.

Vi ber dig, Gud för alla konflikter i världen. För Palestina. För Irak och Iran. För Afghanistan. För Sudan.

För alla de krig och konflikter som inte nämns i media. Kom med din fred och din Ande.

Vi ber dig, Gud, för alla dem som inte lyckas hålla sams i familjen eller släkten.

För de barn som ständigt hör sina föräldrar bråka. Kom med din fred och din Ande.

Hjälp oss att möta varandra på lika villkor, med respekt och kärlek.

Gud, vi tackar dig för din Son, Jesus Kristus. Tack för den kärlek du visar oss genom honom.

Hjälp oss att bejaka din kärlek, gör oss till redskap för din frid. I Jesu namn. Amen.