prastlina

Jag fattar verkligen inte meningen med att ha morgonmässa. Inte ens Gud är vaken och klar i knoppen klockan 8 på morgonen. Gud har säkert lika mycket ångest som jag såhär kvällen innan, då det gäller att komma i säng någon slags rimlig tid och sedan hoppas på att slippa huvudvärk när klockan ringer 06:01 (har problem med att gå upp jämna klockslag). Urk burk gurkburk.

På lördag blir det kräftfest, vilket innebär att jag har mindre än fyra dygn på mig att komma över leddjursfobin. För att inte tala om fobin mot att se vuxna människor bete sig som jag vet inte vad när det skall bräckas, sörplas, smaskas och äcklas till sig. Alternativ erbjuda mig att gå ut med hundarna över middagen. Är inte säker på att jag står ut med att se min själs älskade i detta obehagliga gastronomiska tillstånd, så den där promenaden verkar allt mer vara en god idé. Huva!

Ursäkta all ångest. Det var gött att få det ur sig.